VINDPARK Gretas Klackar 2
* Visualisering från fotopunkt 2, Agö hamn, 38 verk, höjd 350 meter. Visualisering genomförd av Renewable Sweden.
Svea Vind Offshore planerar en vindkraftpark till havs i Bottenhavet, cirka 30 kilometer öster om Söderhamn.
vindpark gretas klackar 2
Område:
Bottenhavet, Söderhamns kommun
Antal vindturbiner:
Max 38 verk
Höjd:
Max 350 meter
Uppskattad årlig elproduktion:
3,5 TWh
Varför Söderhamns kommun?
Den tänkta platsen för Vindpark Gretas Klackar 2 ligger i Söderhamns kommun, cirka 30 kilometer öster om Söderhamn och 25 kilometer från fastlandet. Området har goda vindresurser och är särskilt utpekat som utredningsområde för vindkraft i Söderhamns kommuns översiktsplan. En kommunal folkomröstning om vindkraft våren 2024 visar ett folkligt stöd för havsbaserad vindkraft i kommunens vatten.
Vindpark Gretas Klackar 2 förväntas generera ca 3,5 TWh el varje år från år 2030 vilket kan bli avgörande för flera av regionens industrier som pekar på ett ökande elbehov. Havsbaserad vindkraft vid kusten kan byggas relativt snabbt, kostnadseffektivt och producerar mycket el tack vare starka och stabila vindar till havs - något som bidrar till att upprätthålla ett robust och fungerande elsystem i Gävleborgsregionen.
Vindpark Gretas Klackar 2 ger även ett betydande bidrag till att minska Sveriges utsläpp med en beräknad utsläppsminskning av koldioxid på 2,1 miljoner ton CO2 per år. Vid vindpark Gretas Klackar 2 satsar Svea Vind Offshores partner European Energy på en omfattande satsning på ny e-metanolanläggning som kommer att kunna bidra till att tung trafik såsom lastbilar och fartyg kan byta fossilt bränsle till nästintill utsläppsfria drivmedel.
Elbehovet ökar i Gävleborgsregionen
Sverige befinner sig i en dramatisk förändring av sin energianvändning. Övergången från fossil energi gör att behovet av el ökar kraftigt. Enligt en myndighetsgemensam bedömning uppgår elbehovet av el i Sverige till upp till 340 TWh till 2045.
Utbyggd och billig elproduktion i närområdet bidrar till lägre elpriser för hushållen och möjlighet till nyetablerade företag och fler arbetstillfällen i Gävleborgsregionen. Så vilka behöver all denna el? Både växande företag inom traditionellt näringsliv och nya företagsetableringar inom vätgasproduktion, batteritillverkning och andra framväxande elintensiva sektorer behöver mer el. Även Söderhamns planerade e-metanolanläggning behöver stora mängder förnybar energi.
Det regionala nätverket Arena Elkraft Gävleborg, som bland annat består av Mellansvenska Handelskammaren, Högskolan i Gävle och Region Gävleborg, räknar med att regionens elanvändning ökar med 25 procent redan till 2025 och med 50-65 procent till 2030.
Hur hänger Gävleborgs industrins konkurrenskraft ihop med el?
Gävleborg har en lång och stark industritradition. Det strategiska läget vid kusten, väl utvecklad sjöfart och hamnar har gynnat utvecklingen. El till konkurrenskraftiga priser har varit en framgångsfaktor i generationer. Industrier inom stål- och metall, skogs- och papper och kemiindustri med många arbetstillfällen kompletteras idag också med en växande techsektor.
I oktober 2023 presenterade Mellansvenska handelskammaren en enkätstudie där 15 sedan länge etablerade, energiintensiva industriföretag i regionen, svarade på frågor om sitt behov av el och effekt. Undersökningen speglar en oro över energitillgången hos industrierna som står för många av regionens arbetstillfällen. 11 av 15 företag i regionen behöver tillgång till betydande mängder el och effekt redan år 2030. 2 av 3 företag skulle påverkas mycket negativt om ingen ny elproduktion eller kapacitet tillförs till 2030. Om behoven istället fylls kan mellan 960 - 1260 arbetstillfällen tillkomma regionen, då det möjliggör investeringar på upp till 37 miljarder kronor i Gävleborg och Dalarna.
Utöver rapporter och analyser från Mellansvenska handelskammaren och Arena Elkraft i Gävleborgs Region har bransch- och arbetsgivarorganisationer som Teknikföretagen i Gävleborg och SKGS uttrycket ett stort behov av ny elproduktion de närmsta åren.
Status:
Ansökan planeras lämnas in Q1 2025
SAMRÅD
Samråd för Vindpark Gretas Klackar 2 pågick mellan 15 november och 15 december 2024
Samrådsunderlag för Vindpark Gretas Klackar 2 hittar du här (dokumentet öppnas som pdf i ett nytt fönster när du klickar på länken)
Du är välkommen att lämna synpunkter skriftligen senast den 15 december 2024 till GK2@sveavindoffshore.se eller via brev till Svea Vind Offshore AB, Kyrkogatan 24 B, 803 11 Gävle. Märk kuvertet ”Gretas Klackar 2”.
Inkomna synpunkter kommer redovisas i den samrådsredogörelse som lämnas in till Mark- och miljödomstolen i samband med tillståndsansökan.
Vad är ett samråd?
Samrådet är lagstadgat och en viktig del i arbetet när vi undersöker ett område för havsbaserad vindkraft. Syftet med samrådet är att ge information om det planerade projektet samt ge möjlighet till att ställa frågor samt ge synpunkter på projektet. Informationen från samrådet är en viktig del i framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Under samrådet bjuder vi som arbetar med projekt Vindpark Gretas Klackar 2 in allmänheten, kommuner, myndigheter, enskilda som kan bli särskilt berörda, föreningar, organisationer och företag till ett skriftligt avgränsningssamråd. Inbjudan går ut via mail/brev till kommuner, myndigheter, enskilda som kan bli särskilt berörda, föreningar, organisationer och företag och till övrig berörd allmänhet via annonsering i lokaltidningar.
Hur lämnas yttranden?
Svea Vind Offshore samlar in synpunkter om projektet under samrådsprocessen – dessa kallas ”yttranden” och är en viktig del av vårt fortsatta arbete med projektet. Vi ser gärna att du lämnar synpunkter genom att maila GK2@sveavindoffshore.se
Det går också bra att lämna synpunkter genom att skicka brev till Svea Vind Offshore, Kyrkogatan 24 B, 803 11 Gävle. Ange ”Samråd Gretas Klackar 2” i mailets ämnesrad eller på kuvertet. Skicka dina synpunkter senast den 15 december 2024.
Vad händer efter samrådet?
Synpunkter från samrådet är en viktig del i hur vi utformar vår ansökan och efter samrådet sammanställer vi alla synpunkter i en samrådsredogörelse som ingår i tillståndsansökan. Ansökan innehåller även en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Viktigt att veta är att tillståndsprocesser tar tid, flera år. Vindpark Gretas Klackar 2 planerar kunna leverera förnybar el från år 2030.
Visualiseringar
Visualiseringar tas fram för att visa hur ett projekt kan komma att se ut när det byggts. Bilderna skapas genom att fotografier från utvalda platser bearbetas av experter där lokaliseringen av vindkraftsparken och fotografiet, totalhöjden samt rotordiametern används för att beräkna det visuella intrycket.
Karta med avstånd
Kartan presenterar avståndet mellan vindkraftsparken och utvalda platser längs kusten.
Karta med fotopunkter
Kartan presenterar de genom samråd framtagna fotopunkterna varifrån visualiseringar har genomförts.
Söderhamn - framtidens hub för gröna transporter och hållbart bränsle
I Söderhamns kommun planerar Svea Vind Offshore tillsammans European Energy för en e-metanolfabrik. Fabriken kommer att drivas med el från havsbaserad vindkraft från vindparkerna Gretas Klackar 2 och Utposten 2 som planeras börja producera el 2030.
Vindkraftparken Gretas Klackar 2 ger ett rejält tillskott av förnybar energi till Söderhamns kommun vilket öppnar nya möjligheter för företagsetableringar och lokal utveckling. Parken har flera elkabelanslutningar, där en går till en detaljplanelagd industritomt i Ljusne-Vallvik. Svea Vind Offshore har nyttjanderätt på tomten och planerar tillsammans med den danska energiutvecklaren European Energy för världens största e-metanolfabrik på marken.
European Energy har under 2024 driftsatt en liknande, men mindre e-metanolanläggning i den danska staden Kassö. Anläggning drivs av förnybar energi och driftsattes under 2024 och kan producera minst 32 000 ton e-metanol per år. Anläggningen i Söderhamn väntas producera 100 000 ton per år.
Kunder som Lego, Cirkel K, Novo Nordisk och Maersk köper redan e-metanol från den danska anläggningen och den nya anläggningen i Söderhamn planeras bli världens största. Satsningarna på havsbaserad vindkraft och e-metanol kommer tillsammans generera hundratals arbetstillfällen lokalt och en ökad inflyttning och aktivitet i regionen. För att planerna på e-metanolfabrik och havsbaserad vindkraft ska bli verklighet behövs lokal arbetskraft från Söderhamn och lokala entreprenörer kommer att prioriteras.
Vad är e-metanol?
Varje tillgänglig teknik som gör oss oberoende av fossil energi behövs i den gröna omställningen. Personbilar kan i drivas med batterier, men för tunga transporter passar e-bränslen bra eftersom tung trafik kräver stora och tunga batterier.
Produktion av e-metanol är en befintlig och väl beprövad process, en teknik som bygger på att grön vätgas förenas med biogen koldioxid som fångas in vid fabriker. Med biogen koldioxid menas koldioxid av biologisk ursprung, som släpps ut i exempelvis massa- och pappersfabriker inom Gävleborgsregionen.
Förutom möjligheten att få fram nästintill fossilfritt bränsle, är e-metanol också en viktig råvara för tillverkning av syntetiska fibrer och komponenter inom industrin. Idag har European Energy samarbete med och levererar grön e-metanol till företag som Lego, Cirkel C, Novo Nordisk och Maersk.
Stöd till vindkraftskommuner
Vindkraft är den energikälla som kan öka elproduktionen i Sverige på kort sikt, redan till 2030. Regeringen har vill öka incitamenten för kommuner att godkänna nya vindkraftsparker. Därför har de lagt ett förslag om stöd till kommuner som bidrar till vindkraftsutbyggnaden. Idag går nämligen den skatt som vindkraftsföretagen genererar till staten, inte till den kommun som har vindkraften på sin mark eller i sitt vatten.
Branschorganisationen Svensk Vindenergi har arbetat för att fastighetsskatten ska tillfalla de kommuner som bidrar genom att låna ut sin mark och sitt vatten för att möjliggöra utbyggd förnybar elproduktion som behövs.
Hur kommer vindkraftparken att se ut?
För att få en uppfattning om hur en havsbaserad vindkraftpark kan komma att se ut anlitar Svea Vind Offshore experter på visualiseringsbilder. Bilderna görs i panoramaformat för att ge en korrekt uppfattning om vindkraftparkens utsträckning i landskapet.
För att skapa panoramabilderna tas flera foton genom att kameran roteras i det horisontella planet. Här kan du lyssna på ett reportage i Sveriges Radio P4 där Tobias Bengtsson från Renewable Sweden visar hur bilder för havsbaserad vindkraft skapas.
För att visualiseringarna ska bli verklighetstrogna placeras kameran på ett kamerastativ som justeras in med hjälp av vattenpass och dess exakta position tas ut med GPS och dessutom tas fotoriktningar och referenser ut och dokumenteras med siktkompass. Därefter tas bilden ut med en brännvidd som motsvarar 50 mm på en kamera med full stor sensor – det motsvarar hur ett mänskligt öga uppfattar omgivningen.
Visualiseringsbilder för Vindpark Gretas Klackar 2 har tagits fram av experter på företaget Renewable Sweden. Själva visualiseringen utförs i programvaran WindPRO framtagen av EMD International. I WindPRO placeras en virtuell kamera med samma position och brännvidd som den verkliga kameran hade när originalfotot togs. Varje foto passas in i WindPRO med hjälp av kända referenspunkter. Placeringen av vindkraftverken i fotot genereras av den exakta koordinatsatta layouten i WindPRO. Verken skalas även storleksmässigt, beroende på avstånd mellan fotopunkt och verk.
Ta del av informationsbroschyren om Vindpark Gretas Klackar 2 genom att klicka här.